Kategori: Första sidan

Sol, vind och vatten samt stillhet och skog. Ja, vår vandring idag blev en kompott av detta.
Vi hade vinden i ryggen när vi, från träffen vid Strandvägens slut i Frösakull, tog oss ner till stranden och vandrade fram till Nyrebäckens mynning. En riktig liten sjö hade bildats på stranden vid bäckens utlopp.
Därefter in i skogen och vandring parallellt med den forsande bäcken, över Kungsvägen och fortsatt rakt fram ända tills vi stötte på Prins Bertils stig. På den fortsatte vi tills vi vek av på den lilla vägen upp mot Ranagård, varvid vi strax nådde den fina taktäckta rastplatsen. Där pausades det, varefter vi fortsatte vandringen runt gården Ranagård, därefter åter ner mot Möllegårdsskogen och förbi den gamla kvarnen, där kvarnstenarna tystnat.
Så Farmvägen och genom lingonris-tätt skogsparti ut på Palmvägen, så Möllegårdsvägen, soliga Fammarpsvägen, varefter åter på Strandvägen.
Drygt 6,6 km gick vi, 31, aktiva seniorer. /Rita

I härligt men något blåsigt höstväder vandrade vi med start vid Simstadions parkering längs Västra Stranden som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var en populär badstrand nära staden. Det fanns en lång badbrygga från stranden där dagens pirarm finns. Den blåste sönder 1902, byggdes upp igen men blåste sönder något år senare efter det flyttades kallbadhus och brygga till Östra Stranden. På 1940-talet blev det badförbud på grund av dåligt vatten, men numera badar många där igen även om det inte är en officiell badplats. Vandringen gick sedan förbi reningsverkets bassänger och till civila flygfältet. 1944 nödlandade två stora amerikanska bombplan där, halmstadborna gick man ur huse för att betrakta dessa stora plan. Vid Alevallens padelbanor stannade vi för fika, Alevallen är hemmaplan för Alet och Örnias fotbollsklubbar. Vi fortsatte promenaden genom villakvarteren västerut och sedan gick vi genom alla tre koloniområden, Gamla Knebildstorp, Mellersta Knebildstorp och Strandhaga där det tillsammans finns över 300 tomter. Fler och fler bor året runt på områdena. Sedan gick vi en bit på Danska vägen, svängde ner vid lekplatsen och gick Prins Bertil tillbaka till parkeringen. /Marie

Heldagsvandring i Gyltige – Gröna spåret och Svarta klippan

Vandringen startade vid Gyltigegården där många hade minnen från härliga vinterdagar med skidåkning både utför och på längden. Gröna spåret följer Hallandsleden första sträckan mot Röskebo. Vid Bårared tog vi en avstickare till Svarta klippan, som är ett naturreservat med en 100 meter hög klippa. Vi stärkte oss med en kaffetår innan vi fortsatte leden upp mot utsiktsplatsen ovanför klippan. Gröna spåret följer stigar och skogsbilvägar genom olika skogstyper men också genom små byar bland annat den högt belägna byn Fröböke. Här började lövträden skifta i höstfärger.

Fin vandringsdag som började med lätt duggregn och slutade med solsken.

13 vandrare, 14 km, 16 grader.

Måndagen den 28 september bjöd ej på sol utan på lite kylig vind vid Grötviks hamn, där cirka 35 entusiaster samlats.
Vandringen gick längs havet in mot sta’n på Prins Bertils stig och vi gick nästan fram till skylten, som berättar om slaget vid Nissans mynning år 1062.
Där vann den norske kungen Harald Hårdråde (trots stort underläge i antal skepp och manskap) slaget mot den danska kungen Sven Estridsen, vilket trots det ej renderade den norske kungen Danmarks krona.
Sedan, efter att jag nogsamt har studerat händelserna kring Bayeux-tapeten, högst aktuell på British Museum i London just nu, tyckte jag mig kunna förtälja att denne Harald Hårdråde hade del i den seger, som den normandiske hertigen Vilhelm Erövraren vann över den engelske kungen Harald Godwinsom vid slaget vid Hastings år 1066.  Detta – om vikingarna och Bayeux-tapeten – skulle jag kunna berätta mer om via ett bildspel i föreningen -om intresse finns.
Nåja – efter att ha fikat vid stranden, där bataljen ägde rum med c:a 450 vikingaskepp (ingen vadade ut och letade svärd, sköldar mm…) vände vi tillbaka mot Grötvik, varvid Marie Karlsson ledde oss över fältet, där gps-märkta får lugnt betade och där vi även fick en kort pratstund med några medlemmar av Halmstads ornitologiska förening, som, framför ett buskage,  höll utkik efter allehanda flygande väsen. De hade nyligen genomfört ringmärkning av fåglar på samma plats, varvid c:a 195 fåglar märktes – om jag uppfattat rätt.  
Åter vid bilarna med c:a 6,8 km i benen. /Rita

Måndagen den 21/9 vandrade vi i Haverdal. Cirka 30 glada vandrare slöt upp i det soliga vädret och de behagliga 16 graderna. Vi samlades på parkeringen nedanför Margits kiosk. Därifrån gick vi via Sagostigen upp över Haverdals camping och vidare mot Annies gård. Vi vandrade genom skogen till Västerhagens dansbana och därifrån till Norberget, där vi fikade. Mätta och belåtna fortsatte vi vandringen över Skallen med fin utsikt över havet och vidare till utsiktsplatån högt ovanför stranden. Därefter gick vi via Båtabacken tillbaka till bilarna längs stranden.